Es07


Så nu var det dags. Om en timme åker jag till sjukhuset. Önska mig lycka till!


Förresten, jag fick brev från klassen(Es07) igår. Jag vet inte vad jag ska säga.. Helt underbart var det att läsa alla brev. började nästan gråta. Jag lovar att ta med mig era brev och saker med till sjukhuset och kolla på dom så fort jag känner mig lite nere eller ensam. Tack för ert stöd. Jag älskar er!





21 oktober 2010

Förlåt för att ni fått komma in på bloggen flera gånger och tänkt "nehe, inget idag heller." men jag kan förklara varför jag inte skrivit på så länge. Jag har fått lite fler mediciner nu och det kommer lite mer senare nästa vecka med och som ni kanske vet så får man biverkningar av nästan alla mediciner. Så tänk alla j*vla biverkningar från typ 6 olika tabletter. Morgon och kväll. Det är sjukt att jag klagar på det egentligen, men tills jag ska få sluta ha ont i benen t.ex så får jag ont i magen istället. Eller för att jag ska få ta en tablett som gör att jag inte får ont i magen men då får jag istället svårt att andas eller att jag blir trött eller något. Ibland kan jag tycka att jag lika gärna kunde haft ont i magen istället och sluppit den tabletten liksom. Men det tycker inte läkarna. Så jag har alltså inte mått så bra nu på sistone . Inte fysiskt och inte psykiskt. Därför jag inte har skrivit.

Men nu till vad som Kommer hända..
Imorgon kl 12 ska jag till Eksjö för att få en venport. Och då blir det ju en liten operation bara för det. Jag måste ju ha en sån venport när jag får cellgifter den 27:e. Så det är mycket möjligt att jag får sova i Eksjö imorgon på sjukhuset. Tråkigt eftersom det är fredag imorgon men en sak är ju bra med det och det är att jag kommer få mycket mer morfin än vad jag får redan. Och det betyder att jag ska få sova väldigt väldigt gott. Förresten jag tror jag är beroende av det nu. Morfin asså.. Men det är ju bara härligt ;)

Men det blir alltså en liten operation imorgon
26:e blir jag inlagd på Ryhov i Jönköping
27:e får jag cellgifter och 28:e eller 29:e får jag förhoppningsvis komma hem.


Vill också säga att det är många som besöker min blogg. Är jätte tacksam för det. 
Hejdå.

Hemma

Jag är hemma från sjukhuset nu. Blev inlagd i måndags när jag skulle besöka läkaren bara. Hon såg att jag inte mådde så bra så hon ville att jag skulle stanna där. Och nu mår jag mycket bättre :)

Cellgiftsbehandlingen eller vad man nu ska kalla det börjar den 26:e, så nu kommer jag va hemma tills dess.

Jag hoppas jag kan få se Joe Bonamassa i Gbg med Tomas den 22:e med och att jag inte mår dåligt just den dagen. Men jag tror jag drar dit hur jag än mår.






Smärta

Jag hade ju sagt att jag skulle skriva igår efter jag kommit hem från Jönköping, men det blev inte så för att jag fick väldigt ont i magen på kvällen och orkade verkligen inte att gå upp. Sa det till läkaren idag och han sa att det  är normalt och att jag kommer ha lite ont varje kväll nu. Men att det värsta skulle börja en vecka efter behandlingen är slut. Då skulle det göra riktigt ont i magen. Så då kommer jag inte att svara på sms eller sitta här. 

Men i alla fall igår när jag kom dit så skulle dom först prata lite om hur behandlingen är och vad som kommer att hända och allt det där. men nåt jag la märke till direkt när jag kom dit var att ingen av patienterna som kom ut därifrån eller dom som satt och väntade var under 40 år. De flesta såg ut att va över 60 i alla fall. Så det var verkligen "Jag tycker synd om dig-blickar" överallt där när dom såg att jag skulle få strålbehandling. Lite jobbigt faktiskt att alla glodde så mycket. Sen när jag var inne i rummet där jag skulle få behandlingen så fick man ta av sig allt förutom kalsonger och lägga sig på en hård liten säng och så var det en  rund maskin typ som var över magen som åkte runt lite så att jag kunde få strålning i magen uppifrån sen från höger och vänster. Det gjorde ju inte alls ont att få strålning men det som gjorde lite ont var att man var tvungen och ligga helt stilla i 20 minuter. Men det gick ju över sen när man var uppe en stund. 

Sen fick jag höra att det är faktiskt Sveriges bästa läkare och en av världens bästa när det gäller det här som har hand om mig och det är han som bestämmer vad som ska göras med mig osv. Hoppas jag får träffa honom. Hade varit coolt :)

Vi hörs..

Nervös..

Vad har jag gjort sen sist jag skrev här? Hmm..
Jag har varit ute en dag och fotat Abbes (bil)ar. Bilderna ser ni på hans facebook efter jag orkat redigera dom. Sen har jag varit hemma dom andra dagarna och faktiskt bara sovit. (är fortfarande trött). Men idag var jag i Jönköping med Tes och Josefine och kollade på Inception. Jag rekommenderar den filmen! 10/10! Men om du fattar lite trögt, så ska du nog inte kolla, för man måste va ganska smart för den filmen :)


Imorgon åker jag till Jönköping för strålbehandling. Jag ska inte ljuga och säga att jag är lugn och att jag inte tänker på det så mycket. Jag är sjukt nervös. Jag vet att det inte kommer göra ont, men det är det att strålningen kommer att vara inne i min kropp en väldig lång tid. Kanske hela livet. Så jag tänker mest på biverkningar som man får under själva behandlingen och kanske till och med senare i livet. Det är ju tråkigt att gå och ha ont någon stans så länge liksom. Eller att behöva ta morfin hela livet. Om man nu ens kan det.. vi får se..
Jag skriver imorgon efter jag kommit hem från sjukhuset.



-tänk om det här Är en dröm! tänk om man måste dö för att vakna till verkligheten.. tänk..

Första inlägget

Okej, nu har även jag skaffat Blogg. Mest för att jag känner att jag inte orkar säga: "jo jag mår bra tack. det är bättre nu" så många gånger om dagen. Så snälla läs här istället. Jag ska försöka skriva en gång i veckan iaf. Eller kanske lite mer. Vi får se..


Jag kan ju börja med att berätta vad som har hänt.. lite kort.
Det var några dagar innan jag skulle ta studenten, så kände jag att jag har lite ont i magen och jag behövde helt plötsligt gå på toaletten lite oftare. Jag tänkte att det skulle gå över efter några dagar så jag struntade i att ringa till sjukhuset. Jag väntade till efter studenten iaf och det var nog lite dumt att jag gjorde det för att alla läkare tog ju semester då så jag fick ingen tid förrens 19:e september. På morgonen den dagen så trodde jag helt ärligt att jag skulle dö. Dagen innan hade jag fått nån rengörings grej för tarmen för att den skulle ju undersökas dagen efter och den gjorde så att jag fick väldigt väldigt ont. Jag hade aldrig haft så ont innan. När vi kom till sjukhuset den dagen så sa doktorn att jag skulle operares, för att tarmen höll på och spricka. Så dom gjorde en stomi operation. Ni som inte vet vad det är kan googla på det om ni vill för att jag vill inte förklara det här. I alla fall.. Några dagar efter tog dom lite prover för att se vad det var i tarmen och då upptäckte dom att det var en cancertumör i ändtarmen. En elakartad som har varit där i flera år. Utan att jag kände nåt. helt sjukt. Jag kommer nog aldrig att kunna beskriva den känslan jag fick då doktorn sa att jag har cancer. Tio dagar efter operationen fick jag komma hem i alla fall. Och sen dess har jag levt på morfin. Annars skulle jag nog inte klara att ha så ont.
Men jag mår bra. Jag försöker att alltid tänka positivt och lyckas oftast med det. När jag inte gör så finns det alltid eller har i alla fall alltid funnits nån där som fått mig att tänka om. Tack så mycket för det. Ni gör så att jag inte behöver nån psykolog och det tycker läkarna är konstigt. Hehe.


Jag fick ett samtal från sjukhuset innan. Strålbehandlingen börjar på onsdag. Det ska hålla på i en vecka. Sen kommer jag att få cellgifter någon gång efter i kanske tre månader och efter det blir det förhoppningsvis operation.
Jag kommer att skriva mest om det här i bloggen. Så ni vet. Ska försöka skriva om annat med lite kanske :)

RSS 2.0